Tankar - och en liten tår.

Sitter och blir lite gråtmild.
Funderar på en del saker
som jag egentligen inte vill
skriva om.

Som jag inte vet om det behövs
skrivas om.

Döden.
Och hur den beskrivs.
Hur den ofta görs till nåt fint.
Till nånting vackert.

Såg nån såpa på TV där en man dog.
En ung man som hade cancer.
Hans fru satt där bredvid.
Talade så vackert till honom.
Ända tills han tog sitt sista andetag.

Men det är sällan det är så.

Det är inte så vackert att dö.

Men vi kanske behöver
såna där beskrivningar.

För att inte vara rädda.
Rädda för vår egen död.
Eller för andras.

Egentligen skulle jag inte
skriva om det här idag.

Eller nån annan dag.

Men ibland väljer texten sig själv.

Men döden är vacker
på det sättet,
att den får oss att tänka.
Att känna .
Och att uppskatta det vackra i livet.

Såna tankar idag.
Och en liten tår.

Och en tanke på de kära som är borta.

(Och nej, det är ingen som är sjuk eller nåt. Jag sitter bara och minns och blir sentimetal)