OMG, hon har ju rätt!!

Insåg en sak här om dagen,
när jag pratade med
en dam jag känner.
Vi talade om att vara vegetarian,
och om vad man kan äta
i stället för kött.
Om alla "köttersättare"
som finns på marknaden nu.
"Men varför skulle vi behöva
sojakorvar och annat äckligt?, sa hon,
sånt som är lagat för att det
ska se ut som kött"
"Vi vill ju inte äta kött,
vi vill ju äta grönsaker och rotfrukter
och sådana saker.
"Såna där konstgjorda
korvar och köttbullar är bara strunt!"

Jag brukar använda sojaprodukter.
Inte så ofta numera, men ibland.
Men när jag lyssnade på henne
kom jag fram till att
hon har alldeles rätt.
Fabriksgjorda köttersättningar
behöver man egentligen inte!
Nog kan det hända att
jag köper nån påse sojakross
i framtiden också,
men inte så ofta.
Man kan ju göra alldeles underbar
mat av grönsaker, rotfrukter,
svamp och baljväxter.

Sen finns det väl bättre
och sämre av de där
korvarna och bullarna också,
och visst kan man använda den
nångång nu och då,
men varje vecka blir det
nog inte här hos oss.

Life is good!

Vi har varit i skogen idag,
Mikael och jag.
Nästan fyra timmar!
Det var supeskönt!

Vi åkte iväg så där på måfå bara.
Vi hade med oss en rulle
plastpåsar och en burk.
Bara ifall att.
Inte visste vi om
vi skulle plocka nåt eller inte.
Kanske skulle vi bara
sitta och slappa.
Vi for till Pörkenäs först.
Det är så fint där.
Vi strosade omkring
lite bara,
och jag hittade lite svamp.

Sen åkte vi till Storsand,
och strosade lite till,
och hittade lite mera svamp.

När vi var klara där
åkte vi hemåt,
och på hemvägen svängde
vi in på en skogsväg
vi aldrig förr kört längs,
och då hittade vi ännu mera svamp!

Så nu har vi sju påsar
riskor i frysen
och är mätta efter en jättegod
måltid bestående av
potatis och svampsås.

Life is good!!

Jag gillar det!

Har ni märkt att hösten
tassar runt knutarna?
Speciellt bra märks det
på mornarna när man går till jobbet.

Det är lite så där fuktigt
och både ruggigt och
krispigt på samma gång.

Jag gillar det.
Får lust att söka fram
alla mina mysiga halsdukar.
Och varmaste tröjan.
Benvärmarna och mina kängor.

Och snart blir det rena rama
karnevalkänslan när man
går ut med kameran.
Alla underbara färger.
Mustigheten i allt det röda,
gula och orengea.

Med åren har jag blivit
något av en höstmänniska.
Kanske för att jag,
nu när jag blivit lite äldre,
inte är så förtjust i värme.

Vår och höst,
De är mina årstider.

Glada inhoppartanten

Jag har haft en hemmadag idag.
Jag är ju fortfarande arbetslös.
Förra veckan jobbade jag dock,
och i morgon och hela resten
av veckan ska jag också jobba.
Inhopparlivet i ett nötskal.
Men det är ok faktiskt.
Det enda som kan vara lite
jobbigt är att man inte riktigt
kan planera sina dagar.
Man vet aldrig om telefonen
kommer att ringa på morgonen
och man får ge sig av.

Så det är klart,
nog skulle det ju vara bättre
om man hade nåt stadigare.

Men jag ska inte klaga,
jag vet att jag kommer att
få jobba nästan hur mycket
jag vill och kan i vinter.
Folk blir sjuka,
eller ska ha ledigt annars bara
och inhoppare behövs.

Så i morgon bär det av igen.
Glada inhoppartanten är redo :)

En skön dag vid havet.

Vi var till stranden idag.
Det blåste friskt,
men var annars ett
alldeles underbart väder.

Edgar och jag doppade oss,
men Mikael höll sig
på stranden.
Han tog kameran och knäppte
några bilder av oss.
Bilder som var äkta.
Inget finlir, utan rakt av bara.

Vi var där en bra stund,
och sen var vi en sväng
upp till Pörkenäs lägergård
där Edgar och Mikael
sparkade lite boll.
Jag strosade omkring lite
och lyckades hitta en
näve kantareller.

Funderade länge på om jag
skulle publicera bilden
där vi simmar, Edgar och jag.
Man är ju inte ung och vacker mera.
Men så tänkte jag
att alla ändå vet att jag är
en tjock och glad tant
som är närmare 60 än 50.
Så vad farao,
jag är kanske inte ung och vacker,
men jag är jag.
Alltid.

Så he så!

Vi är alla utlänningar

Folk är väldigt hatfyllda idag.

Just idag mer än andra dagar.

De hatar poliser.

Politiker hatar de.

Och speciellt mycket

tycks de hata utlänningar.

Utlänningar.

Jag hatar inte utlänningar,

men jag börjar snart hata ordet.

Det har ju blivit 

ett skällsord.

Att vara utlänning

är liksom inte bra.

Men vem är utlänning?

Det verkar som om

en mörkhyad person

i vissa människors ögon

är mera utlänning

(i negativ bemärkelse)

än en ljushyad.

Vissa personer anser

att en mörkhyad människa

är utlänning trots att 

hen är född i Finland.

Vissa personer tycks

inte fatta att om de själva

åker till ett annat land

är de också utlänningar.

Vi är alla utlänningar ibland.

Och vi bor alla i samma värld.

Dagen efter Åbo

Idag är det dagen efter.
Dagen efter Åbo.

Här i vår lilla tvåa
mitt i den lilla staden
är allt som vanligt.
Edgar och jag tassar på.
Vi har pyjamasmorgon,
och snart ska vi till
stan och handla
med min mamma.
Mikael gick till jobbet
som han alltid gör
på lördagar.

Solen gick upp,
fast den just nu
gömmer sig bakom molnen.

Utåt sett är allt som förr.
Men ändå är det annorlunda.

Det är dagen efter Åbo.

Dagen när många
undrar om de ska våga gå ut.
Dagen när hatet är extra stort.
Det är dagen när vi
måste visa att det också
finns kärlek.

Jag vägrar titta sketet!!

Idag hände det i Finland. I Åbo.
Ett dåd som antagligen
krävde två människoliv
och skadade flera.

Det är hemskt.
Mitt hjärta gråter.
Jag frågar dock inte
vart världen är på väg,
den har varit full av ondska jämt.
Olika tidseror bara,
med olika slags dåd.

Jag har skrivit det förr,
och just idag
vill jag skriva det igen.
Jag tror fortfarande
på människans godhet!

Och jag vägrar titta sketet
på alla människor med
annan hudfärg än min
när jag möter dem på stan.
Jag vägrar sjunka så lågt!
Ondska sitter inte i huden.

Jag vägrar kasta
misstänksamma blickar
på flyktingfamiljen
jag brukar se i butiken,
och jag hälsar fortfarande glatt
på Y som vi träffar
i vimlet på stan ibland.
Jag vill fortfarande ha kvar
min vän S på facebook,
och jag tycker fortfarande
att hen är en bra typ.

Jag vägrar!
Det finns goda människor
överallt i världen.
Det är inget som
vi med ljus hy har
ensamrätt på.


Jag vägrar dela in folk
i vi och dem!

Jag vägrar titta sketet!!

Är det över nu?

Mikael och jag var ute
en sväng med bilen nyss.
Körde omkring bara,
så där som vi gör ibland.
Färgerna har dämpats nu.
Jag tror bestämt att
sommaren börjar vara över.
Passar på nåt sätt bra.
Så där lagom till skolstarten.

Men jag är inte ledsen för det,
för nu börjar den fina hösten.
Färgsprakande,
och med klar och krispig luft.
Blir alldeles ivrig
när jag tänker på
alla fina foton jag kan ta då!
All inspiration jag får.

Sen kommer ju förstås
den trista tiden, i november.
Men det tar vi sen.

Och då kan man
ju alltid börja julpyssla.
Eller drömma om nästa sommar.

En del av mig

Idag köpte jag en väska.
En helt vanlig axelväska.
För en euro på loppis.
Min över tio år gamla
marimekkoväska var så sliten
så det var dags att slänga den.
Över tio år,
och en kär ägodel.
Men den hade tjänat mig väl
och var väldigt sliten.

Jag brukar ha saker länge.
Skor och väskor speciellt,
men också kläder.
Därför köper jag tidlösa saker.
Och jag har väl min stil
antar jag.
Det jag gillar.
och det jag gillar har jag länge.
Har en läderjacka också,
som jag nog haft över tio år..
Och en gång hade jag
ett par DrMartens skor i elva år.
Då sprack sulan så det var
bara att slänga dem
Annars hade jag väl haft dem än.

Jag är m.a.o ingen slösare
när det gäller kläder och assesoarer.
Men jag gillar att ha det så.
Jag gillar att mina saker
blir en del av mig.
Av vem jag är.

Så min nygamla väska
kommer väl att hänga över
min axel nu tills den
faller i småbitar.

Skorna på bilden köpte jag åt mig själv till 50-års present.
Det är över sex år sen, och jag har dem än.

Det eviga väntandet

Det är ett enda väntande här nu.
Edgar väntar på eftermiddagen,
för då får han fara
till Villa Skata över helgen
Och så väntar han på
att det ska bli måndag,
för då börjar skolan.

Jag väntar ungefär
på samma saker som han,
förutom att jag hela tiden
går och väntar på att
telefonen ska ringa,
eller att det ska komma
mail om nåt eventuellt jobb.

Samtidigt med allt
detta väntande
ska man försöka njuta av nuet.
Inte helt lätt hela tiden
kan jag tala om.


Oh well, det är ju ändå fredag,
och så där annars
är livet riktigt skönt.

Bilder, bilder, bilder

Jag fyller mina dagar med bilder nu.
Massor med foton,
både gamla och nya.
Älskar att sitta och titta på,
och jobba med foton!

Har också en hop med canvas
som väntar på färg
och jag fyller dem
så fort jag hinner.
Massor med färg ska det vara!
Blommor, djur,
människor och träd.
Mustigt och fullt av liv.

Skulle jag få betalt
för att göra det här
skulle jag bli rik
för dygnets timmar
räcker inte till.
Jag har så roligt!!

Men så fort det blir
ett riktigt jobb
är det inte längre lika roligt.
Då kommer nämligen
byråkratin med i spelet.
Och det avskyr jag!
Dessutom skulle nog
allt man skulle förtjäna
gå i alla möjliga skatter
och andra avgifter.

Så, jag mårar på
och gör det jag gör.
Publicerar mina alster
på facebook,
och hoppas att så
att jag gläder nån.

Det är väl så det är som bäst.