torsdag 3 november 2016

Det är värt det! Varenda minut!

Är hemma utan röst idag
och har gott om tid att facebooka.
Bläddrar runt och kollar
vad folk skriver.

Reagerade på att jag såg
flera inlägg från mammor
som hade det kämpigt.
Sjuka barn,
trotsiga barn,
för mycket jobb,
för lite egentid
och allt vad det nu var.

Facebook är ju bra på det sättet
att man där kan peppa varandra.
Såg kommentarer som:
"Du fixar det!"
"Kämpa på bara!"
"Ta en chokladpaus!"

Och det är kämpigt!
Att vara förälder
är ibland skitjobbigt!

Men det är bara att ta.
Så länge kidsen är små
finns det inget som
heter egentid.
För då handlar inte livet om Jag.
Det handlar hela tiden om Oss.
Om familjen.
Hur den än ser ut.

Så hur skönt det än är
med lite egentid ibland,
så mår man bäst
om man räknar med att inte ha nån.
Då blir varenda sådan minut bonus.
Lite lyx.

Och så är det ju värt det.
Varenda minut.
Med kidsen.
Kämpig eller ej.


So, keep smiling princess!





3 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Vet inte om min förra kommentar syntes, så jag skriver igen. Jag är imponerad av er som orkar kämpa för ers barn. Orkar vara tillgängliga, sätta dem i främsta rummet. Men det är väl precis som du skriver. Har man barnt är det bara att ta tag i allt jobbigt som hör till. Själv har jag, med lite sorg i hjärtat, valt att inte skaffa barn. Bl.a pga att jag behöver ganska mycket egentid. Men det beror inte på att jag är egoistisk, utan på andra orsaker. Andra orsaker som fått mig att inse att jag skulle vara en dålig mamma. Hellre då vara utan barn än att känna skuld över att inte räcka till. Men jag har barn i min närhet som jag får umgås med istället. Men som sagt, ni som klarar av att ha barn, heja er!

    SvaraRadera
  3. Det där förstår jag riktigt bra. Jag hade länge en sådan livssituation som gjorde att jag och min dåvarande man valde bort barn. Jag var då helt säker på att jag skulle leva ett barnlöst liv. Sen ändrades livet. Han dog, och jag beslöt ,mig för att ändå skaffa barn om det inte var för sent (med min nya man). Jag var 39 år när jag fick Edgar. Alla kan inte, eller vill inte ha barn. Livet är olika för alla. Tack för din kommentar! Kram!

    SvaraRadera