Pappa doftade jobb
och oljefärg och skog.
Han var dikter och färg.
Han var dans och musik.
Han var sträng
på det där pappasättet
som alla barn behöver.
Och han var snäll
som ett regn
om sommaren.
Han var ordens härskare
och tjänare.
Han var vardagens poet.
Skarp som en egg
Mjuk som bomull.
När man höll pappas
hans var man skyddad
mot världen.
Och man var i världen.
Pappa finns.
Varje dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar