Septemberbabbel

September är igång, och jag märker att jag ju inte skriver blogg varje dag som jag hade tänkt. Men det känns okej ändå. Man kan inte tvinga fram sånt. 

Så, vad har vi gjort då? Vi har firat svärmor som fyllt 85 år, vi har donat på här hemma som vanligt, och så har vi promenerat. Ja, kära maken promenerar ju flera gånger om dan med Zappa, men nu har jag också tagit mig i kragen och börjat följa med. En gång per dag nu till att börja med, men eventuellt blir det mera sen när jag kommit igång ordentligt. När konditionen är riktigt på noll, eller nästan på minus, är det bra att börja försiktigt. Jag känner mig själv, blir det för jobbigt lägger jag av. Och så kan vi ju inte ha det.

Annars då? Jo i samhället och i riksdagen debatteras fortfarande rasismens vara eller icke vara bland våra politiker, och på det borde det finnas endast ett svar. Uppför du dig rasistiskt, ska du inte ha en post i riksdagen eller regeringen. Så enkelt är det, tycker jag, men det finns andra som slätar över och tycker att så länge de är salongsdugliga så får de vara kvar. Ändå pyr rasismen där under skalet, hela tiden. 

Vi har fått läsa om skolor där lärare förminskar rasism, och inte tar utsatta barn i försvar. Att de tycker att det inte är så farligt. Men det är klart att det är farligt! 

Det får mig att tänka på en diskussion jag hade med en blivande klasslärare för länge sedan, säkert trettio år sen. Han var rasist så det syntes och hördes långa vägar. Då fanns det inte så mycket nyinflyttat folk i Finland ännu, men det var på gång. Jag frågade honom vad han, som lågstadielärare, skulle göra om han fick ett mörkhyat barn i sin klass. Hans svar kom direkt: " Jag skulle göra livet till ett helvete för ungen". Jag blev faktiskt ordlös då, över hans rädsla och hans hat. Idag, när jag är äldre och ganska så mycket självsäkrare skulle jag nog ha en del att säga honom. Jag vet inte om eller var han sen har jobbat som lärare, men jag hoppas han har blivit förnuftigare med åldern han också, som de flesta av oss.

Och så på Facebook-nivå diskuteras andra saker, t.ex hundars vara eller icke vara i matbutikerna. Nå, jag känner inte nåt behov av att ta med Zappa till butiken. Jag vet att där kan finnas superallergiska människor, eller sådana som är livrädda för hundar. Vi har alltid handlat utan hund förr, så det kan vi gott fortsätta med.

Och den debatten känns faktiskt lite som en småsak i det läget som landet (och världen) är i nu.

Men kanske är det så, att det känns tryggt att debattera små saker, när man känner sig hjälplös inför de stora.

Vi tar en hundbild på det.