En skitlyxdag :)

I går blev en dröm sann.

Edgar fick göra arbetspraktik på Korv-Görans i Jakobstad!

Han går ju sista året i Kyrkostrand-Jungmans skola nu,
och då hör det till att de ska ut i samhället lite mera
och försöka sig på att jobba lite.

Men det är inte så lätt att hitta praktikplats
åt en som inte kan läsa,
inte förstår sig på pengar, eller klockan,
och som kan behöva hjälp med vissa saker ibland.

Och då är det ju ännu härligare när
det finns vissa arbetsgivare som ser bortom det där.
Som vill ge ungdomar som Edgar en chans.

Som kanske ser det han kan,
i stället för att bara fokusera på det han inte kan.

För han  kan en massa saker.

I går hade han fått diska
och torka bord t.ex.

Det är han bra på.

Och det finns säkert andra saker han kan göra där också.
När han blir varm i kläderna.
Och han har ju en handledare med från skolan.

Han är också jättebra på att vara glad.
Han sprider positiv energi runt om sig.

Och det behöver varenda arbetsplats.

Sen gör det ju också gott för företagens image
att visa att de är lite mera vidsynta än andra.

Han var så lycklig när han kom hem i går.
Han bar sina arbetskläder med stolthet.
Och han utbrast: "Mamma, jag har haft en skitlyxdag!".

Hur många av oss kan säga det när vi kommer hem från jobbet?

Vintertankar

Har sagt det förut, och nu säger jag det igen.
Jag gillar inte vintern.

Jag avskyr alla kläder man måste ha.
Kölden är superjobbig.
och min hudsjukdom (DLE)mår inte bra av det.

Jag har inget som helst intresse av att utöva vintersporter.
Sånt har jag inte sysslat med sen i tonåren.
Ja, jag skidade väl en gång en vinter för 20 år sen.

Vintern tar inspirationen av mig.
Jag har inte ens målat på ett par veckor nu.

Jag sitter mest under en filt och stickar på kvällarna.
För det värmer.
På nåt sätt.

Men, vintern går också över.
Det gäller bara att ha lite tålamod

Och så hoppas jag att de som gillar
att skida och sånt har kul och gör det
av hjärtans lust nu.

Gnissel i maskineriet.

På många ställen i media förfasar sig folk över att det har börjat hända så mycket
negativa saker i Finland sen flyktingarna kom.
Kvinnor trakasseras mera än förr.
Rasismen frodas.
Det bildas gatupatruller.
Och allt möjligt.

Men hörni.

Tänk lite.

Var det faktiskt någon som trodde att det skulle gå smärtfritt?

Trodde någon på riktigt att man kan ta in about 32.000 människor
från en helt annan del av världen utan att det gnisslar lite?

Klart att det gnisslar!!

Och det kommer kanske att gnissla ett bra tag.

Tills vi alla, både gamla och nya finländare, vänjer oss.
Tills vi lär oss leva med varandra.
Tills vi lär oss av varandra.

För vi har alla nåt att lära oss nu.

Så tills det borde vi kanske försöka smörja maskineriet lite.
Så att det slutar gnissla.

För annars kan hela apparaten gå sönder.

Om vi alla ser oss omkring
med öppna och vidsynta ögon
så behöver vi nog inga gatupatruller.

(Och man få använda öronen också)

Jag har njutit

Sitter här mitt i natten och njuter av livet.
Jag har haft ett lånt och underbart jullov.
Jag har börjat promenera igen.
Jag har målat lite.
Jag har umgåtts med barnen.
Jag har haft tid för mig själv och min man.
Jag har pysslat på med ett och annat här hemma.

Nu är det en ledig dag kvar.

Och än en gång kan jag konstatera
att om ledigheten har varit stressfri
så är det riktigt ok att återvända till jobbet.

Precis så här vill jag ha det när jag är ledig.

Jag vill inte åka nånstans.
Jag vill inte vara i stan och shoppa.
Jag vill inte gå på krogen.
Jag vill inte träffa för mycket folk.
Lite nog, men inte hela tiden.

Nu är det helt ok med vardag igen.

Nu har jag vilat.

Nu har jag njutit av livet.

Årets sista dag och helvetesmaskinen

Det är årets sista dag.
Just på årets sista dag tyckte jag att det
passade bra att plocka fram helvetesmaskinen.

Även kallad symaskin.

Jag hade ett gardintyg i skåpet.
Det har legat där och väntat på mig
i minst två år.
Idag tyckte jag att det var dags att göra nåt åt det.

Jag är jätteimponerad av folk som kan sy!!
Sådana som bara sätter sig ner vi maskinen
och fixar till otroliga kreationer.
Jag skulle älska att kunna det!

Tänk att kunna sy kläder!
Att kunna köpa nåt från loppis och fixa om det.
Att kunna sy väskor av gamla jackor.
Fina små toppar av gamla herrskjortor.
Börsar, dockor, kramdjur och vad som helst.

Och visst kunde jag väl lära mig.
Men mina nerver fixar det inte.

Redan när jag tar fram helvetesmaskinen börjar det
pirra oroväckande under skinnet.
Det blir kortslutning i hjärnan,
och det hjälper inte ens att lyssna på Black Sabbath.
Det brukar hjälpa när jag bakar pepparkakor,
som också är en sak som jag tycker att är
väldigt nervpåfrestande.

Men som sagt,
just idag, på årets sista dag,
tyckte jag att det var passande att
ta en dust med helvetsmaskinen.

För att komma in i känslan av
att man ska utmana sig själv lite ibland.

För det kan ju hända att det nya året för
med sig en och annan utmaning.

Gott Nytt År allihopa!!

Stoppa världen!!!!

Kära maken och jag har tröttnat på världen.
Eller inte riktigt så,
men vi har tröttnat på elände och krig och våld
och annan idioti.

Ibland orkar vi knappt se nyheterna eller läsa tidningen.

Är folk inte kloka?

Millioner fly och det är viktigare att sälja vapen än att sluta kriga.

Vårt jordklot håller på att dö och det är viktigare att turistbranchen
blomstrar än att skydda den planet våra barn ska bo på.

Fast alla vet att utsläppen från flygplan är en av de största förorenarna.

Dagis- och skolbarn och åldringar blir de första offren för
sparande när det finns så mycket annat det skulle gå att spara på.
(Beslutsfattarna och pappersvändarnas löner t.ex)

Är folk inte kloka?

Ibland skulle vi ha lust att hyra en liten stuga nånstans
och skippa TV, dagstidningar, och dator.

Bara för att slippa allt elände ett tag.

Själva har vi ju det så bra.
Men hur går det med världen?

När folk inte tycks vara kloka.

Bloggtorka

Bloggtorka.
Det är ordet.
Har inte ens tänkt på att skriva nåt på ett tag nu.

Men det blir ju så ibland.
När livet är så fullt av liv.

Men det kanske lugnar ner sig lite nu.
Fyra jobdagar kvar till ett långt och skönt jullov.

Då ska jag göra så lite som möjligt.
Och bara sånt jag vill göra.
Hoppa av ekorrhjulet för ett tag åtminstone.

I jämförelse med många andra
har jag ju ett lugnt liv.
Men jag vill ha det så.
Jag vill ha tid att tänka.
Tid att måla
Tid att lyssna på tystnaden.

För mig är en tom kalender den allra bästa.

Stunder som den här.
Just nu.

Klockan tickar i köket.
Datorn surrar svagt.
Jag kan höra Mikael sova i sovrummet.
Nån enstaka bil kör förbi ibland.

Jag har tid att sitta och se när det ljusnar ute.

Såna saker.
Livet när det är som bäst.