tisdag 5 juli 2016

Bittra monster, eller?

Jag gillar att fundera på relationer.
Och på människans psyke.

Varför reagerar men
på ett visst sätt
i en viss situation.

Men jag är ju givetvis ingen expert.
varken på relationer
eller på människans psyke.

Jag bara gillar att fundera
och spekulera.

Så för det mesta kan man
ta mina funderingar med en
nypa salt.
Ofta skriver jag ner dem
bara för att få andra att fundera.

Lite småprovokativt.
Men ändå inte.

Idag har jag funderat på
folk som skiljer sig.
Läste en blogg om barn
som vuxit upp med bara en
förälder, och från det spann jag vidare.

Jag är skild från en man.
Min man är skild en gång.
Både mitt och hans barn
har vuxit upp i två hem,

Vi har alla haft tur,
för det har funkat riktigt bra.

Men det är ju inte alltid det funkar.
Tyvärr.
Värst är det med barn som
råkar ut för "de bittra föräldrarna".

Läste en gång om en kvinna
som blivit bedragen av sin man.
I sin bitterhet gjorde hon allt
för att han inte skulle få
träffa sin barn.

I sin bitterhet tänkte
hon inte på att hon berövade
barnen rätten att älska sin pappa.

Hon gav dem inte en chans.

Det är det där som är så hemskt!

När föräldrarnas dåliga relationer
gör dem till bittra monster
som slutar tänka på sina barns bästa.

Men eftersom jag
för det mesta vill tro gott
om alla männsiskor
så hoppas jag givetvis
att det för det mesta går bra.

Att alla får vara lyckliga.

Alltid.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar