Det fick mig att tänka på livet så där i största allmänhet.
Den här texten är på inget sätt nån kritik mot mamman i artikeln, det var bara artikeln som fick mina tankar att börja sväva hit och dit.
Hur många gånger har man inte hört (och själv också sagt) orden : "Skaffa dig ett liv!!"
Man säger det om hemmasittare, man säger det om människor som hänger på facebook ofta och man säger det av alla möjliga orsaker.
Nån kanske säger det om mig, för att jag inte vill resa.
För att jag har slutat gå på krogen.
För att jag på min fritid bara vill vara hemma och umgås med familjen.
För at jag mest sitter och målar.
Men kanske man borde börja acceptera att just det där ÄR liv?!?
Fatta att det finns människor som vill leva just så.
Kanske människor idag ofta mår så dåligt just för att de tror att de måste "skaffa sig ett liv" i stället för att njuta av just det livet de har?
Alla kan inte bli rika (ekonomiskt).
Alla kan inte bli idoler.
Alla kan inte resa jorden runt (alla kanske faktiskt inte vill).
Kanske det börjar bli dags att ta det lite lugnt?
Kanske vi borde sluta stressa över att uppnå nånting som vi kanske inte behöver?
Kanske vi borde börja inse att det vi har faktiskt är bra nog?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar