Här hoppar vi ur boxen!

Jag blir så glad när folk tänker själva!!
Jag har varit på ett möte i Edgars skola idag.
Ett samtal mera kanske, där hans lärare och jag funderade på nästa år, och på framtiden.
Vi pratade givetvis också lite om hur året som gått varit.

Och vi tänkte lika.
Jag blir så glad över den människans sätt att tänka!
Hon vågar hoppa ur boxen och göra saker på ett praktiskt sätt i stället för att göra som man alltid har gjort.
Att de har sådana människor anställda i Edgars skola är orsaken till att jag tycker att den är världens bästa skola.

Edgar kommer inte att lära sig att läsa.
Det är inte skolans fel.
Det är ingens fel.
Edgar knäcker inte koden.
Han kan lär sig vissa bokstäver, och han kan ljuda ihop dem till korta ord, men för honom är de då inte ord, utan de är ljud.
Han kan rabbla alfabetet, men för honom är det bara en ramsa som han lärt sig utantill.
Han struntar i vad det är på riktigt.

Så idag kom läraren då med tanken som även har snurrat runt i mitt huvud redan ett par år.

Han behöver inte lära sig läsa.

Så enkelt är det.
Det är bara att våga säga det högt.

Vi kommer inte att sätta tid och energi på det längre.
Jo, han kommer fortfarande att ha modersmål, och han kommer att lära sig hur vissa ord ser ut.
Och läsa med hjälp av bilder.

Men that's it.

Han har bara ett år kvar i skolan och det året kommer han att få lära sig praktiska saker som han verkligen kommer att ha nytta av på riktigt.
Visst skulle han ha nytta av att kunna läsa, men han går i åttan nu och hade han kunnat lära sig det så hade han redan gjort det.
Och sanningen är ju den, att han aldrig kommer att bo ensam, han kommer alltid att ha nån som hjälper honom. Här hemma, hos sin pappa, och sen om nåt år på det boende där han kommer att leva.

Så nu ska vi satsa mera på att han ska blir så socialt och praktiskt duktig så att han så småningom kan få ett jobb. För Edgar vill ha viktiga uppgifter här i livet. Han vill jobba när han blir stor.

Helst på Korv-Görans då :)