48-timmars regeln.

Upp som en sol,

ner som en pannkaka, 

brukar de visst säga.

Det är den gågna veckan i ett 

nötskal för oss.

Det var sååå kul i söndags!!

Både Edgar och jag såg fram emot måndan,

Han väntade på skolstarten,

och jag var verkligen 

på hugget att börja jobba igen.

Well, den glädjen varade inte länge,.

Edgar var i skolan två dar.

Sen blev han sjuk.

Jag hann jobba tre dagar.

Så var det min tur att bli sjuk

Febersjukan-magafari from hell.

Nu är det söndag igen.

Edgar är frisk

och ser fram emot att få 

fara till skolan i morgon.

För mig ser det sämre ut.

Men det är klart.

Det finns värre saker.

Och eftersom jag

jobbar på dagis

är det extraviktigt att

jag är riktigt frisk 

innan jag far tillbaka.

48-timmars regeln borde gälla
även för personalen,
men far jag i morgon
blir det inte riktigt 48.

Vet att man borde hålla hårt på den,
men ibland är det ju nån
timme hit eller dit,
så då får man bara använda
sunt bondförnuft
och vara lite försiktigare än vanligt.

(Bilden har absolut ingenting med texten att göra,

tyckte bara att vi behövde en bild)