så har jag funderat lite till på ett och annat.
Relationen till föräldrarna t.ex.
Våra underbara föräldrar.
Pappa var ju den som märktes.
Pappa satte spår.
Han älskade att debattera.
Han målade.
Han skrev.
Han agerade.
Mamma har alltid funnits där.
Bredvid honom.
Tillsammans
funderade de.
Tillsammans
filosoferade de.
Men sen var det han
som hade förmågan
att uttrycka sig
i tal, skrift och bilder.
Mamma har alltid funnits där.
Hon matade fyra barn.
Hon tvättade fyra barn.
Hon såg till att
vi mådde bra.
Att vi var hela och rena.
Hon förmanade när det behövdes.
Kramade när det behövdes.
Där emellan hann hon
med sina intressen.
Hon odlade både blommor
och grönsaker.
Hon handarbetade massor.
Hon sjöng.
Hon dansade.
Hon bubblade av liv.
Och det gör hon än.
Bubblar av liv alltså.
Hon vill vara med överallt.
Hon är inte hel längre
utan sin livspartner.
Men hon finns där för oss.
Som hon alltid har gjort.
Våra föräldrar är verkligen underbara, så mycket de gjort för oss. Tack för ditt inlägg, det fick mig att tänka lite mera på mina!
SvaraRaderaJa, det som alltid finns kommer man inte alltid ihåg att uppskatta. Så ibland är det bra att sätta sig ner och tänka lite. Att skriva ner sina tankar är ett bra sätt att göra dem verkliga :) Tack för att du läste! :)
SvaraRadera