Men jag drömmer.
Och jag önskar.
Just nu önskar jag
att alla barn i hela världen
ska få vakna upp trygga.
Att de ska få leva i en värld
där de inte behöver
förstå vad hat är.
Inte behöver höra ordet terror.
Önskar att vi föräldrar
inte ska behöva förklara
för våra barn varför
människor dödar varandra.
Att vi inte ska behöva lära dem
att vara rädda för andra.
För varandra.
Att alla barn på hela jorden
oberoende av var de bor
ska kunna vakna
på morgonen och se en blå himmel
Oskyldigt blå, som Ted Gärdestad sjöng.
En himmel som inte är svart
av rök eller föroreningar.
En himmel där det inte
flyger bombplan.
Så jag sitter i min
blommiga loppisfåtölj
och målar en tavla.
En oskyldig tavla
där ett blomsterbarn vaknar.
Sträcker på sig och gäspar.
I en trygg vacker värld.
Där himlen är blå.
Bara blå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar