Lever mest efter Zappas
och Edgars behov.
Edgar börjar kännas
så vuxen nu.
Det är lite sorgligt
men ändå härligt.
Men visst saknar
jag min lillpojke ibland.
Zappa växer.
Han verkar bli stor
för att vara en Cavapoo.
Men det är bra,
vi ville egentligen
ha en mellanstor hund,
men vi tog en liten
och söt för Edgars skull.
Nu har vi en hund som blir
mellanstor och söt i stället.
Jag har blivit antagen
till rehabilitering,
så i november
bär det av till Härmä.
Det är en lång
rehabilitering med olika
perioder i Härmä
och 2 x 35 dagar
arbetspraktik.
Än vet jag inte
om jag ser fram emot det
eller om jag är skiträdd.
Det lär visa sig sen.
Vi har strosat omkring
en hel del med Zappa,
så här kommer några foton.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar