Nå, det är jag också, så jag har inte myckt att säga om det.
Men däremellan är han ju väldigt aktiv.
Jag har planer på att börja röra på mig lite mer så häromdan övertalade jag honom att komma med ut på promenad. Först var han rätt så positivt inställd men sen började han klaga på hur jobbigt det var.
Jag envisades dock, för hans pappa har berättat att de veckor Edgar är hos honom brukar de vara och gå på spånbanan i hamnskogen.
Så han kan nog om han vill.
"Det är ju så bra att vara ute och gå", sa jag, "det är nyttigt med motion, och jag behöver det i alla fall, för jag är ju en tjockis till mamma"
"Nej, det är jobbigt", sa Edgar, "och jag vill ha en tjockismamma"
Jaha? Vad säger man då?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar