Tonårsfasoner

Livet med Edgar är inget tungt liv.
Han är för det mesta en nöjd och glad kille.
Men den här veckan har han faktiskt haft lite tonårsfasoner.
Det är ju iofs inget konstigt.
Han är ju tonåring.

Men det är ovanligt att han är uppkäftig, och vi har faktiskt fått säga ifrån på skarpen några gånger.
Då rusar han iväg till sitt rum och smäller i dörren (som det egentligen inte går att smälla i) och så surar han där i typ tre minuter.
Sen kommer han vanligtvis ut och är glad igen.
Då gäller det att hänga med själv, för om han har glömt det kan man ju inte sitta och vara långsint.

Fast ibland måste man ju.
Om han har gjort riktigt fel.
Då måste man låtsas vara arg en stund.
Jag vill inte att han ska tro att man kommer undan med vad som helst bara genom att vara en gullig skruttunge. Och pussa lite på mamma.

Även skruttungar måste lära sig att ta lite ansvar för sina handlingar.

Dagens foto är taget för några år sen när Edgar var en skruttunge på riktigt.
I bakrunden syns världens coolaste make.