Hur göra?

Nästa vecka fyller Edgar 13 år, och jag börjar inse att det jag bävat för i alla dessa år snart börjar vara aktuellt. Han måste snart få nån sorts förklaring på vad Downs syndrom är. Varför han är annorlunda än många andra barn.

För han börjar bli medveten om det.

Han har inte ställt några direkta frågor om saken än, men frågar ibland vad jag önskade mig för ett barn då när han låg i min mage. Märker också att han nu har en period när han ofta vill få bekräftat att vi tycker om honom.

Jag har hört mig för lite, och kommit fram till att det här är en sak jag behöver proffshjälp med. Så jag tror att jag till hösten ska ta kontakt med psykologen på Omsorgsbyrån och boka en tid. Åt mig själv. Bara för att få lite råd om hur jag ska gå till väga. Hur jag ska förklara saken på ett sådant sätt att han förstår. Och inte blir för bekymrad och ledsen. Visserligen har Edgar en sådan natur att han knappast blir olycklig av att förstå, men fundersam kan han nog vara en tid. Och vem farao skulle inte det?!?

Det här är sååå svåra saker!!