Vilken härlig släkt vi har!
Och vilket viktigt nätverk (tänkte skriva "närverk" vilket inte heller hade känts fel) han har!
Det är nämligen superviktigt att Edgar känner många människor, och att många känner honom.
Det här gäller inte bara släkt och vänner, utan även andra människor i stan.
Tack och lov för att vi bor på ett litet ställe!
När jag går i stan med Edgar kommer många fram och hälsar på honom, och många gånger har jag inte en aning om vem de är :)
Det kan vara nån som känner honom via hans pappa, nån han träffat via skolan, simhallen eller nåt.
Nästan alla taxichaufförer känner igen honom också.
Och förstås en hel del av hans skolkompisars föräldrar.
Både i specialskolan och i den "vanliga" delen av hans skola.
Det är en sån trygg känsla.
Jag vet att om han kommer bort i stan, eller får problem på annat sätt är det förr eller senare nån som känner igen honom. Nu är han ju aldrig ensam i stan, men man vet ju aldrig vad som kan hända.
Nå, hur som helst. så är jag så glad och tacksam för att ni alla finns.
Alla ni som bryr er :)
Puss på er!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar