En dag beslöt sig de allra finaste av tanter för att träffas och dricka en kopp kaffe.
Den mera rörliga av de två tog sin sparkcykel och sparkade iväg till träffen.
Som alltid när dessa finaste tanter träffas blev det en god stund av prat och kaffe och dopp.
Man pratade barn och barnbarn och givetvis även gamla minnen.
Man beundrade den ena fintantens dotters kissemissar.
Tanten var kattvakt för tillfället och alla tre kissar var förtjusta över tanternas uppmärksamhet.
Höstvädret diskuterades också, och man förfasade sig över vintern som var i antågande.
Men kaffet och tilltugget smakade bra.
Fast visst vore det väl gott med något annat värmande också?
En liten hutt till kaffet?
Den kattpassande tantens besvärson ägde ett relativt välfyllt barskåp, så fintanterna beslöt sig för att undersöka dess innehåll lite närmare.
Men de finaste tanternas syn hade försämrats förargligt under åren och det var svårt att tyda texten på de vackra etiketterna på buteljerna i besvärsonens barskåp.
"Men vi kan kanske lukta oss till vad de innehåller", sa den ena fintanten.
Sagt och gjort.
Tanterna sniffade och snusade och fnissade och till slut bestämde de sig.
Av alla godsaker och ädla droppar valde de Fish.
Och de tyckte att det var sååå gott!
Jag har själv aldrig smakat Fish, men har hört berättas att det är med det vidrigaste som finns i alkoholväg.
Men ändå.
Jag hoppas att även jag, när jag är (om jag lever så länge) en fintant mellan 80 och 90 år ska ha nån väninna att fnissa med, och dricka Fish med.
(Jag var inte med när det här utspelade sig, och det mesta är ren och skär fantasi, men tanterna finns, och de är de finaste tanterna i hela världen. Och ja, de drack faktiskt Fish)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar