Sorg och rädsla

Stiger upp och läser om de hemska
ofattbara terrordåden i Paris.

Sitter här i min trygga lilla värld
och känner stor sorg.

Känner rädsla också.
Inte för att själv bli offer för terrorism,
men rädsla över vad det här kan ställa
till med i världen.

När sådana här saker händer börjar vi
söka syndabockar.
Helt förståeligt, och inte mer än rätt.

Men vi ska söka de rätta syndabockarna.

Det är just nu som det är viktigt att inte döma
någon på grund av hudfärg eller nationalitet!
Egentligen är det viktigare nu än någonsin.

Alla muslimer är inte terrorister!
Alla mörkhyade är inte terrorister!
Alla tyskar var inte nazister heller.

Börjar vi nu dra alla över samma kam
så kan det gå verkligt illa.


Det finns onda människor här i världen,
som vill starta krig.
Jag misstänker att det är så här de gör det.

Vi ska inte låta dem få som de vill!!!