Jag har en väldigt god vän.
Vi har känt varandra sen jag blev född (hon är två år äldre än jag).
Ibland har vi mera kontakt, och ibland mindre, men vänskapen har bestått genom alla år.
Hon har en mamma som kunde baka världens godaste bullar.
Det var så mysigt att vara där hos dem på fredagar för då bakade Gunhild örfilar.
Hela lägenheten doftade himmelskt, och hon hade bunkrat upp med massor med mjölk och Oboy.
Och vi fick iskall Oboy och fick äta hur många bullar vi ville.
Och visst åt vi.
Massor.
Och idag bakar jag örfilar.
Vet inte om de är lika goda som Gunhilds för jag tror inte att nån annan i hela världen nånsin kommer att baka lika goda bullar som hon gjorde.
Men mina är tillräckligt goda ändå.
Och jag får nog tacka Gunhild för att jag kan baka goda örfilar.
För jag vet hur de ska smaka.
Jag har ju smakat hennes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar