Skolorna har börjat, och när skolorna börjar vill kidsen shoppa.
Det ska vara nya häftiga kläder, skolväska, och så förstås en massa småtjafs.
Som sig bör.
Och det är roligt, det är det ju.
Så, vad gör man då när kidsen säger att de vill till grannstaden och shoppa eftersom den butiken de vill handla i (som t.ex skulle ha funnits i Maria Malm om det inte skitit sig) inte finns här i stan? Alla andra får ju nya kläder från den butiken, och man vill ju inte att kidsen ska bli mobbade för att de har "fel" kläder.
Det borde ju inte vara så, men så är det. Tyvärr.
Så var det redan när jag var ung, och jag minns ännu hur det var en gång när jag kom till skolan med jeans från ett av varuhusen, medan de flesta andra (inte alla förstås, inte på 70-talet) hade jeans från nån av modeshopparna.
Nå, hur som helst, de vill till grannstaden och shoppa, för där finns det de vill ha.
Klart att man far dit med dem.
Det gör de flesta föräldrar.
Och så ska man ju inte vara så naiv så att man tror att det bara är kläderna de shoppar där.
Noup, medan man ändå är där köper man väskan och småtjafset där också.
Och sen bli kidsen hungriga.
Kids blir ju det, ofta.
Så då passar hela familjen på att äta i grannstaden också medan man ändå är där.
Är det en riktigt lång shoppingdag tar man en kaffe senare också.
Och så har man skapat ett beteende som det är svårt att få ändrat på.
Man har gett upp (fast man kanske egentligen är av den åsikten att man borde shoppa i egen stad).
Och kidsen kommer oftast att shoppa i grannstaden.
För det gör "alla".
Att de sen, när den tiden kommer, måste fara dit och föda sina barn också, är en annan historia.
En väldigt trist sådan.
Skulle bra gärna veta (eller det är kanske bäst att inte veta) hur mycket pengar stadens affärsmän har förlorat till grannstaden den här skolstarten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar