Världen är i uppror.
Folk flyr sina länder för att överleva.
För att få ett bättre liv.
Här hos oss har vi det ganska bra.
Fast visst är det många som har det
svårt här också.
Svåra tider tar fram det bästa hos många.
Viljan att hjälpa och stöda andra.
Men svåra tider tar också fram elakhet.
Viljan att skada och förstöra.
Jag vill tro på människans godhet.
Jag vill tro att det är bra att vara snäll.
Nångång i nåt sammanhang fick jag frågan:
"Vad är din största svaghet?"
Jag minns att jag då svarade att det är att jag
är för snäll.
Men nej!!!
Jag har kommit fram till att snällhet är en styrka.
Då bjuder jag på att jag kanske anses naiv ibland.
Jag är faktiskt hellre naiv och snäll
än misstänksam och elak.
Jag sprider hellre glädje än
sår frön av ondska.
Jag har lärt mig glädje av att sörja.
Lärt mig skratta av att gråta.
Har varit tvungen att glädjas åt smått
av att ha mist nånting stort.
Så ja, jag tycker att det är sunt att tro på
snällhet och glädje.
Att tro på att människan i grunden är god.
Att tro på kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar