"De där svarta pojkarna......"

Mamma berättade att hon hade suttit
och pratat med en större grupp andra
äldre damer för ett tag sen.

Den ena av damerna hade då förfasat
sig över "De där svarta pojkarna som sitter
med sina telefoner" på ett ställe
hon brukar besöka.

Mamma är till åren kommen,
men det är krut i henne än,
så hon tände till när hon hörde det där.

"Döm ingen pga hudfärg!" sa hon,
och spände ögonen i den andra tanten.

Den andra tantens problem var ju tydligen
inte att pojkarna satt där med sina telefoner
(det brukar nog sitta "vita" ungdomar där också),
hennes problem var att de var "svarta".
Hon tystnade när mamma sa till, och diskussionen dog ut.

Jag är glad över att mamma
är en sån som säger till!
Glad över att ha blivit uppfostrad
av sådana föräldrar som inte
dömer någor pga av utseende. religion eller annat.

Glad över att ha lärt mig att se
först och främst en människa.

För vi är alla individer.

Vi är inte det som syns utåt!!

Vi är alla byggda av samma delar.