Färg på hjärnan

Idag har jag minsann haft färg på hjärnan. Jag har målat i timmar! Det är så roligt, men det kan också ta på krafterna. Men det är okej, för det tar på krafterna på ett positivt sätt. Jag kan märka att jag blir jättehungrig av att sitta och måla länge. Som vid ett ordentligt kroppsarbete. Men det är ju det det är. Hela kroppen och hela knoppen är med när man målar.

Idag har jag jobbat med två helt olika sorts tavlor. En, som ska vara till en person som fyller år, och en annan som jag målar helt av egen inspiration. Det är jätteroligt när nån vill att jag ska måla en tavla åt nån speciell person, och då har de ofta en önskelista på detaljer som tavlan ska innehålla. Det är jätteroligt, men en verklig utmaning. Och så är det lite nervöst, för jag är ju alltid lite spänd på hur de ska reagera. Ska tavlan duga. Men det gick bra, tavlan fick godkänt.

När jag målar av egen inspiration är det en helt annan sak, då är det bara jag själv som ska vara nöjd, så spänningen finns inte där på samma sätt. Och då spelar färgkombinationerna också en större roll. Färg är så viktigt! Ett litet nyansfel kan förstöra hela känslan i tavlan.

Det där med färger har jag givetvis av pappa, som målade tavlor. Men också av mamma, hon hade ett säkert färgöga, vilket märktes i hennes sätt att klä sig, och i de handarbeten hon gjorde. När hon vävde mattor och dukar var det jätteviktigt för henne att färgerna skulle pass ihop. Och de gjorde de alltid. Hon vävde riktigt fina saker!

Så vi har nog flera i släkten som haft färg på hjärnan 😊

Tavlan på bilden är en av mina favoriter, målad för flera år sen, Drottningen som har en ledig dag och umgås med sina katter.